Sök evenemang

Ti On To Fre
891011121314
15161718192021
22232425262728
2930311234
  • Helsingfors: Naivism på två olika sätt

    Död skärgård. Markus Forss använder naivismen för att ironiskt skildra vårt samhälle.

    Markus Forss och Kati Forss-Lounamaa, båda bosatta i Lovisa,  gjorde en helomvändning för 15 år sedan. De jobbade båda i restaurangbranschen, men fick nog och i stället började de måla. De ställer nu ut naivistiska och färggranna målningar i Helsingfors, men med varierande bildspråk. Markus Forss blev först inspirerad av konstnären Håkan Brunberg och det ledde honom in på det naivistiska uttryckssättet. Logiken får ge vika för konstnärens infall och det kan vara höst och vår i en och samma målning. Han skildrar dagens samhälle på ett ironiskt sätt. Markus Forss berättelser utspelar sig bland annat på festivaler, konserter och i ökenlandskap. Kati Forss-Lounamaa jobbar igen ofta med stereotypier och inför mera humor och mjuka färgspel i sina bilder. Djur och kvinnofigurer återkommer i hennes målningar.

    Kati Forss–Lounamaa och Markus Forss, Galleriet G18 till den 1.4

  • Helsingfors: Hur reste mormor?

    Resandet skildras ur olika synvinklar i Brages utställning.

    Att resa är inte bara att förflytta sig från ett ställe till ett annat. En mormors Europaresa innebar något helt annat än hennes barnbarns interrailresa, men man kan också hitta likheter. Resandet är också förknippat med drömmar, planer, praktiska bestyr inför resan, upplevelser och minnen man hämtar med sig hem. Så var det för hundra år sedan och så är det än idag.

    Föreningen Brages sektion för folklivsforsknings utställning innehåller föremål och fotografier från varierande resmål under olika tider och visar resvanor och rörelsemönster ur en etnologisk synvinkel. Bland annat bilturism, Lapplandsturism, körresande och interrail står som teman i utställningen.

    Ut och resa, utställning i Brages festsal till den 19.3.

  • Helsingfors: Konst som matematik

    Eschers experiment med olika färger och figurer
    utvecklade matematikforskningen.


    Den holländske  konstnären M.C. Escher (1898–1972) hade en passion för att maniskt dela in ytor på olika regelbundna sätt och han blev världskänd för  sitt arbete med symmetrier och mosaikteknik. Tekniken han använde heter tesselering. För att figurer ska tesselera ska man kunna täcka en plan yta med dem, det får inte bli några tomma mellanrum någonstans och figurerna får inte överlappa varandra.

    Vändpunkten för Escher inträffade kring år 1935 då han började utforska och beskriva det oändliga och det omöjliga, mikro- och makrokosmos. Efter det blev hans konst mer och mer matematisk och han utarbetade sina egna matematiska metoder i arbetet. Eschers produktion presenteras nu för första gången i Finland via ett sextiotal grafiska originalverk utställda i Amos Andersons konstmuseums tredje våning.

    M.C. Escher, Amos Andersons konstmuseum till den 31.5

  • Helsingfors: Mittemellan sanning och tro

    Pjäsen Fundamentalisten visar att kravet på underkastelse är i stort sett detsamma oavsett religion.

    I pjäsen Fundamentalisten möts två olika kristna livssyner; en kvinna som blivit medlem i en kristen sekt utmanar en liberal prästs tro. Dessa hade en romans för femton år tillbaka och nu möts de igen och försöker övertyga varandra om sin egen sanning. Det är en pjäs om maktkamper och moraliska övergrepp. Bokstavstroendet är på rak kollisionskurs med det moderna samhällets idé om individens rättigheter och ansvar.

    Fundamentalisten baserar sig på författaren Juha Jokelas succé, som vann Nordiska Dramatikerpriset 2008. Han är en av Finlands mest intressanta unga dramatiker, vars debut Mobile Horror från 2003 har satts upp på ett tiotal teatrar i Finland och även i Tyskland, Tjeckien och Luxemburg. Regissör av Klockriketeaterns uppsättning är Henrika Andersson och pjäsen spelas av Dick Holmström och Maria Udd.

    Fundamentalisten, Diana-scenen, nypremiär 10.3.

  • Helsingfors: Syster på lånad tid

    Lite tid till låns. Henrik Malmström har fotograferat sin syster Maijas sista månader.

    I en svår familjesituation uppstår det ofta olika roller. Fotograferandet blev för Henrik Malmström ett verktyg att behandla känslor samt ett sätt att vara nära under hans syster Maijas sista månader. Maija fick äggstockscancer redan som 20-åring och Malmström har fotograferat henne och resten av sin familj på sjukhuset och hemma.

    Malmströms (f. 1983) debututställning i Galleri Luova skildrar atmosfären nära döden på ett ärevördigt och naturligt sätt ofta i ett abstraherande bildspråk. I bilderna finns både glädje och sorg och framförallt närhet, stillhet och närvaro. I samband med utställningen lanseras Malmströms bok På lånad tid med förord skriven av Jörn Donner. Malmström har nyligen utexaminerats från fotolinjen vid Danska Media- och journalisthögskolan och han har även verkat som pressfotograf. Han fick Årets inhemska reportage-pris 2007 samt tredje pris i Fotofinlandia 2008. Den 27.3 kl. 14 kan man träffa konstnären i galleriet.

    Henrik Malmström, På lånad tid, Galleri Luova, 4–31.3.

  • Esbo: Identitet ur popmusik

    Sydafrikanska nutidskonstnären Candice Breitz visar i sina videoverk hur popmusik kan bli det viktigaste i livet.

    Det centrala temat i sydafrikanska konstnären Candice Breitz stora videoverk är popmusik och identitetsformning. I hennes flerkanalsvideoverk med upp till 30 monitorer uppträder fans till till popikoner som Michel Jackson och Madonna  fritt  i en professionell inspelningsstudio. Breiz visar i sina verk hur popmusiken kan bli det viktigaste i livet för fansen och hur kulturindustrin påverkar vårt samhälle. Konstnären har även samlat några av de karaktärer som skådespelerskan Meryl Streep har gestaltat under sin karriär och visar via dessa vad det är att vara kvinna i vår tid, vad en kvinna är eller snarare formas till.

    Candice Breitz, född 1972 i Sydafrika och bosatt i Berlin, är en internationellt erkänd foto- och videokonstnär vars verk nu för första gången visas i Finland.

    Candice Breitz, EMMA till den 6.6.

  • Esbo: Har vi tid med fattigdom?

    Väninnorna Erja och Lahja sätter verkligheten i halsen när de försöker förbättra världen över en middag.

     

    Väninnorna Lahja (Eija Ahvo) och Erja (Susanna Haavisto) träffas för att äta middag i Erjas kök, men det blir en känsloladdad och annorlunda kväll. Samhällskritiska kortpjäsen Huomenna (Imorgon), skriven av tyska Louise Frost, Eija Ahvo och Susanna Haavisto, är späckad med humor om allvarliga ting.

     

    I Erjas kök kostar en flaska olja 120 euro emedan en kvinna i Etiopien plockar kaffebönor för en dagslön på 50 cent och måste jobba en vecka för att kunna dricka en kopp kaffe på ett kafé i Helsingfors. I pjäsen konfrontreras den lilla människan med den stora världen samtidigt som konflikten mellan själviskhet och altruism belyses. Lahja och Erja är medvetna om världens nöd, men är en middag rätt ställe att förbättra världen? Imorgon kan det vara försent att börja tänka.

     

    Huomenna, Esbo stadsteater, Louhisalen, till 27.3

     

  • Helsingfors: Älskad operatragik

    Foto: Suomen Kansallisooppera/Kari Hakli

    Efter en julpaus återupptar Nationaloperan sina föreställningar av en av världens mest kända och älskade operor, La Traviata. Giuseppe Verdis opera baserar sig på Alexandre Dumas roman Kameliadamen, och berättar om kurtisanen Violetta, som förälskar sig i Alfredo men på grund av olyckliga omständigheter tvingas lämna honom. Han misstolkar henne och förödmjukar henne offentligt. När han inser sitt misstag är det redan för sent – Violettas hälsa har försämrats och de två har ingen framtid tillsammans.

    Operan innehåller många musikaliska pärlor som fångar både glädjen och sorgen i den tragiska berättelsen.

    La Traviata, Nationaloperan till 24.3.2010